Rektoristföreningen/Rektoristrepubliken
År 1848, den 6e juni, utropade en samling rektorister på Uppsala Katedralskola, Rektoristrepubliken! Eleverna från den lägsta av de tre rektoristklasserna hade bestämt sig för att åka på en utflykt i en s.k. kulbåt med namnet Stockholm. De slog sig ner i Krusenberg nära stranden vid det friherrliga Cederströmska godset. Där följde lekar, bollspel och picknick med skålar av den tidtypiska studentdrycken punsch. Rektoristrebuliken skulle stiftas.
Katedralskolan bestod vid denna tid av nederklasserna samt rektoristklasserna. Tiden innan grundandet av rektoristrepubliken rådde en hård pennalism på skolan. Mellan nederklasserna och rektoristklasserna hade nedärvda traditioner skapat avgrundsdjupa klyftor mellan varandra och en hård pennalism rådde på läroverket utövad av Rektoristerna mot nederklasserna. Rektoristklasserna som var de högsta klasserna där de äldsta eleverna gick hade tre avdelningar som hette Superiores, Meddi, Inferios där Superiores var den högsta och Inferios den lägsta klassen/avdelningen
Året för grundandet 1948 var det stora revolutionsåret där Européer runt om i Europa krävde jämlikhet genom hävdandet av de liberala jämlikhetstankarna. I Frankrike skedde det vid idag kallar februarirevolutionen vilket ledde till andra händelser så som ”mars-oroligheterna” i Sverige. 1848 var även året för utbrottet av det Slesvig-holsteinska kriget vilket var ett krig mellan Danmark och Preussen.
Varför grundades Rektoristrepubliken?
Anledningarna till grundandet av ”republiken” tycks vara flera. En av grundarna av rektoristrepubkliken som heter Carl Rupert Nyblom menar i sin biografi ”en sjuttioårings minnen” att ”Hvad som särskildt bidrog att smälta oss samman, var nog att 1848 var det stora revolutionsåret.” [1]Med revolutionsåret menar han främst såklart februarirevolutionen i Paris men också de efterföljande händelserna i Europa. Runberg skriver vidare att ”Vi grepos alla af en smittsam frihetsifver, följde med utvecklingen först i Frankrike, sedan i hela Europa, voro fulla af hänförelse för Danmarks strid med Tyskland,(…)”. Vid kungörandet av rektoristrepubliken läste Nyblom upp en dikt. Den ger en god inblick om de unga katedralisternas tankevärld. De fäster sig särskilt vid de Skandinaviska intresserna vid denna tid samt antyder han ett starkt stöd från Danmarks kamp mot Preussen.
Den sista strofen lyder:
”Skål för de unga, som på Fyris stränder för sanningen och för frihet svärma kring! En skål för Danmarks folk, de käcka fränder, som kring sin Dannebrog har slutit ring. Och medan de mot Preussens örnar strida, sist skålen för vårt unga brödraslag. Nu må vår framtida öden lugnt vi bida vid minnet av en skön, härlig dag!”
Bland Nyblom och hans kamrater rådde ett stort intresse för den frihetliga våg som svepte genom Europa. Detta kan man bland annat utläsa i Nybloms biografi men även i tidningar som föreningen publicerade under år 1848. Under åren i rektoristklasserna menar Nyblom att det mellan han och klasskamraterna växte fram ett ”godt och hållbart broderskap” och att det var följden av en ”fullständig revolution i frisinnad modern anda” . Han menar också dock att det föll helt naturligt med samfundsliv i en stad där man har studentnationerna till förebilder.
Det var till synes världspolitiska händelser och skandinaviska intressen som föranledde grundandet av föreningen. Nyblom och hans kamrater var uppslukade av den ”frihetsivfer” som fanns i Europa. Men den djupaste anledningen kan möjligen vara en annan. Vad som föranledde grundandet av föreningen kan ha varit den fruktansvärda pennalismen som rådde på läroverket. Rektoristerna uppfostrade de yngre eleverna genom våld och hot. Detta berättar Nyblom i sin biografi ska ha kulminerat när han och klasskamraterna gick i nederklasserna ämnat göra uppror mot rektoristerna. När Superiorerna och övriga rektorister fick ynglingarnas tilltag klart för sig utdelades så mycket stryk att skolan och dess ledning var tvungen att agera . Denna gång gick troligen superiorerna och övriga rektorister över gränsen för Nyblom skriver att ”Det var sista gången stryk förekom i den formen, ty det blef på det strängaste förbjudet de äldre att slå de yngre”. Den fysiska pennalismen var av ända då den blev förbjuden av skolan innan grundandet av rektoristrebubliken men strukturerna och rivaliteten mellan nederklasserna och rektoristklasserna verkar funnits kvar. Nyblom beskriver deras intresse av att förändra situationen i sin biografi och skriver såhär ”Vi, det vill säga vår ring och den näst föregående hade med vämjelse åsett dessa utbrott af öfversitteri och råhet, och vi hade beslutat, att när vår tur kom, upphäfva detta barbariska tillstånd.
Katedralskolan bestod vid denna tid av nederklasserna samt rektoristklasserna. Tiden innan grundandet av rektoristrepubliken rådde en hård pennalism på skolan. Mellan nederklasserna och rektoristklasserna hade nedärvda traditioner skapat avgrundsdjupa klyftor mellan varandra och en hård pennalism rådde på läroverket utövad av Rektoristerna mot nederklasserna. Rektoristklasserna som var de högsta klasserna där de äldsta eleverna gick hade tre avdelningar som hette Superiores, Meddi, Inferios där Superiores var den högsta och Inferios den lägsta klassen/avdelningen
Året för grundandet 1948 var det stora revolutionsåret där Européer runt om i Europa krävde jämlikhet genom hävdandet av de liberala jämlikhetstankarna. I Frankrike skedde det vid idag kallar februarirevolutionen vilket ledde till andra händelser så som ”mars-oroligheterna” i Sverige. 1848 var även året för utbrottet av det Slesvig-holsteinska kriget vilket var ett krig mellan Danmark och Preussen.
Varför grundades Rektoristrepubliken?
Anledningarna till grundandet av ”republiken” tycks vara flera. En av grundarna av rektoristrepubkliken som heter Carl Rupert Nyblom menar i sin biografi ”en sjuttioårings minnen” att ”Hvad som särskildt bidrog att smälta oss samman, var nog att 1848 var det stora revolutionsåret.” [1]Med revolutionsåret menar han främst såklart februarirevolutionen i Paris men också de efterföljande händelserna i Europa. Runberg skriver vidare att ”Vi grepos alla af en smittsam frihetsifver, följde med utvecklingen först i Frankrike, sedan i hela Europa, voro fulla af hänförelse för Danmarks strid med Tyskland,(…)”. Vid kungörandet av rektoristrepubliken läste Nyblom upp en dikt. Den ger en god inblick om de unga katedralisternas tankevärld. De fäster sig särskilt vid de Skandinaviska intresserna vid denna tid samt antyder han ett starkt stöd från Danmarks kamp mot Preussen.
Den sista strofen lyder:
”Skål för de unga, som på Fyris stränder för sanningen och för frihet svärma kring! En skål för Danmarks folk, de käcka fränder, som kring sin Dannebrog har slutit ring. Och medan de mot Preussens örnar strida, sist skålen för vårt unga brödraslag. Nu må vår framtida öden lugnt vi bida vid minnet av en skön, härlig dag!”
Bland Nyblom och hans kamrater rådde ett stort intresse för den frihetliga våg som svepte genom Europa. Detta kan man bland annat utläsa i Nybloms biografi men även i tidningar som föreningen publicerade under år 1848. Under åren i rektoristklasserna menar Nyblom att det mellan han och klasskamraterna växte fram ett ”godt och hållbart broderskap” och att det var följden av en ”fullständig revolution i frisinnad modern anda” . Han menar också dock att det föll helt naturligt med samfundsliv i en stad där man har studentnationerna till förebilder.
Det var till synes världspolitiska händelser och skandinaviska intressen som föranledde grundandet av föreningen. Nyblom och hans kamrater var uppslukade av den ”frihetsivfer” som fanns i Europa. Men den djupaste anledningen kan möjligen vara en annan. Vad som föranledde grundandet av föreningen kan ha varit den fruktansvärda pennalismen som rådde på läroverket. Rektoristerna uppfostrade de yngre eleverna genom våld och hot. Detta berättar Nyblom i sin biografi ska ha kulminerat när han och klasskamraterna gick i nederklasserna ämnat göra uppror mot rektoristerna. När Superiorerna och övriga rektorister fick ynglingarnas tilltag klart för sig utdelades så mycket stryk att skolan och dess ledning var tvungen att agera . Denna gång gick troligen superiorerna och övriga rektorister över gränsen för Nyblom skriver att ”Det var sista gången stryk förekom i den formen, ty det blef på det strängaste förbjudet de äldre att slå de yngre”. Den fysiska pennalismen var av ända då den blev förbjuden av skolan innan grundandet av rektoristrebubliken men strukturerna och rivaliteten mellan nederklasserna och rektoristklasserna verkar funnits kvar. Nyblom beskriver deras intresse av att förändra situationen i sin biografi och skriver såhär ”Vi, det vill säga vår ring och den näst föregående hade med vämjelse åsett dessa utbrott af öfversitteri och råhet, och vi hade beslutat, att när vår tur kom, upphäfva detta barbariska tillstånd.
Sammanslutningen och upplösningen
Rektoristföreningen bedrev verksamhet från 1848 till 1883
År 1880 sammanslöt Concordia med Rektoristföreningen och bildade tillsammans den förenade rektoristföreningen. Dock upphörde föreningen(arna) år 1883. Om orsaken behöver man ej tveka. Den har självdött på grund av bristande anslutning. Dokumenten överlämnades till läroverkets arkiv som idag kan finnas på landsarkivet i Uppsala där Katedralskolan deponerat sina arkiv.
År 1880 sammanslöt Concordia med Rektoristföreningen och bildade tillsammans den förenade rektoristföreningen. Dock upphörde föreningen(arna) år 1883. Om orsaken behöver man ej tveka. Den har självdött på grund av bristande anslutning. Dokumenten överlämnades till läroverkets arkiv som idag kan finnas på landsarkivet i Uppsala där Katedralskolan deponerat sina arkiv.
Celebriteter som tjänstgjorde i Rektoristföreningen.
Vice Ordförande
Hjalmar Hammarskjöld
var under 1975 vice ordförande i Rektoristrepubliken. Efter sin tid i Rektoristföreningen tjänstgjorde han som bl.a. statsminister och Landshövding i Uppsala. Han var även far till Dag Hammarskjöld som sedemera blev generalsekreterare i FN.
var under 1975 vice ordförande i Rektoristrepubliken. Efter sin tid i Rektoristföreningen tjänstgjorde han som bl.a. statsminister och Landshövding i Uppsala. Han var även far till Dag Hammarskjöld som sedemera blev generalsekreterare i FN.